Aktuellt

Ingen utdelning vid korttidspermittering

Att använda sig av stödet för korttidsarbete och samtidigt ta ut utdelning ska inte vara okej. Det framhåller Finansutskottet i ett betänkande till riksdagen.

En av stödåtgärderna som regeringen och samarbetspartierna presenterat handlar om möjligheten till korttidsarbete, eller korttidspermittering som det tidigare kallades. Regeringen har även föreslagit att staten tar över sjuklöneansvaret under två månader och att karensavdraget slopas.

I ett betänkande till riksdagen ställer sig Finansutskottet bakom de föreslagna åtgärderna. Men utskottet understryker samtidigt att en förutsättning är att arbetsgivaren har allvarliga ekonomiska svårigheter och skulle behöva säga upp personal om inte stödet fanns.

”Utskottet anser att det under sådana förhållanden inte kan anses försvarligt att arbetsgivare som mottar stöd från det allmänna vid korttidsarbete samtidigt genomför aktieutdelningar och andra liknande utbetalningar” skriver man i ett betänkande som publicerades tidigare i veckan.

Hur koncernbidrag ska behandlas återstår att se.

I samma betänkande föreslår Finansutskottet också att regeringen lägger fram ett förslag till riksdagen om att sänka den sammantagna räntan vid anstånd med inbetalning av skatt.
Riksdagen väntas fatta beslut i frågan 2 april.

Läs mer: Finansutskottets betänkande

Så hanterar du sjuklönekostnaden i AGI

Regeringen kommer med ständigt nya initiativ för att lätta företagens börda. Vi vände oss till Maria Manholm Auktoriserad Lönekonsult FAR, på Grant Thornton för vägledning. Ett viktigt råd: Vänta med arbetsgivardeklarationen för mars till den 6 april.

Maria Manholm, Senior Manager Payroll Services på Grant Thornton, understryker att det är viktigt att hålla sig uppdaterad kring de förslag som nu ligger inför beslut och kring vilken påverkan de får.
– Jag får många frågor från kunderna nu och det är jag tacksam för, det är faktiskt bättre att stämma av en gång för mycket än att göra fel. I en extraordinär situation kan ett misstag lätt leda till följdfel, säger Maria Manholm.

Hur gör jag som företagare när mina anställda blir sjuka?
Följ de vanliga rutinerna på företaget kring sjukanmälan. Regeringen har lagt fram ett förslag på slopat krav på läkarintyg, vilket innebär att den som är sjuk kan vara hemma från arbetet i 14 dagar utan att uppvisa läkarintyg till arbetsgivaren. Om förslaget går igenom gäller reglerna retroaktivt från den 13 mars. Riksdagen planerar att fatta beslut om detta 2 april.

Har den anställde rätt till smittbärarpenning?
Smittbärarpenning betalas ut till den som kan arbeta, men inte får göra det på grund av risken för att smitta ner andra. Detta beslutas av läkare.
Mer information finns på Försäkringskassans webb.

Ska man göra något särskilt i arbetsgivardeklarationen?
Sjuklönekostnad inklusive arbetsgivaravgifter rapporteras som vanligt i ruta 499 i arbetsgivardeklarationen. Det är viktigt att stämma av att alla inställningar i lönesystemet ligger rätt men det är inget som ska ändras.

Vänta med att lämna in arbetsgivardeklaration för mars till 6 april. Då väntas de nya reglerna om en tidsbegränsad nedsättning av arbetsgivar¬avgifterna och den allmänna löneavgiften som regeringen har föreslagit träda i kraft. Förslaget innebär att arbetsgivare kan begära nedsättning av arbetsgivaravgifterna för maximalt 30 av sina anställda för utbetalningar under perioden den 1 mars–den 30 juni 2020.

Förslaget gällande tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter kommer påverka inställningarna i arbetsgivardeklarationen om beslutet tas. Förslaget om nedsättning avser löner upp till 25 000 kronor motsvarande ett maxbelopp på 5 300 kronor per anställd. Nedsättningen av arbetsgivaravgiften sker via AGI-rapporteringen, fält 062 på individuppgiften. Det kommer då att ingå i avgiftsunderlaget för enbart ålderspensionsavgift om 10,21 procent. AGI står för arbetsgivardeklaration på individnivå.

Hur fungerar det i praktiken med slopandet av karensavdraget?
Det slopade karensavdraget gäller från 11 mars till och med 31 maj 2020. Arbetsgivaren drar karensavdraget från lönen och den anställde får i efterhand söka ersättning från Försäkringskassan. Ersättning ges på sjukpenningnivå, den anställde kan få maximalt 804 kronor per dag från Försäkringskassan. För arbetsgivaren är det alltså Ingen skillnad i hanteringen.

Hur fungerar det när staten tar över kostnaden för sjuklönen?
Regeringen och januaripartierna föreslår att staten tillfälligt tar hela kostnaden för arbetsgivares sjuklönekostnader under april och maj. Arbetsgivaren betalar ut sjuklön som vanligt på lönen.

Rapporteringen ska göras via ruta 499 på arbetsgivardeklarationen, ingen ansökan behövs utan Försäkringskassan beräknar ersättningen via Skatteverkets skattekonto. Arbetsgivaren kompenseras i efterhand för sjuklönekostnader genom kreditering av företagets skattekonto. Hur lång tid det tar att få igen ersättningen är ännu inte klart.

Samtliga egenföretagare som bedriver företag i aktiebolagsform omfattas av reglerna för sjuklön och träffas av förslaget. För egenföretagare som har F-skattsedel gäller delvis andra regler. För den gruppen förlängs förslaget om slopat karensavdrag under dag 1, så att det gäller dag 1–14. Det innebär att de får en schabloniserad sjukpenning för alla dessa dagar.

Förslaget om sjuklön gäller för sjuklöner för april och maj månad, det innebär att företagen själva får stå för sjuklönekostnaderna innan dess. Däremot är förslaget om nedsättning av arbetsgivaravgifter tänkt att gälla retroaktivt från och med 1 mars.
Björn Dickson

Publicerad i samarbete med tidningen Resultat

Inget företrädaransvar för obetalda skatter

Skatteverket har lyssnat på oron hos företagen. Myndigheten meddelar i dag att den inte kommer att kräva företrädaransvar för obetalda skatter i spåren av corona.

Skatteverket har publicerat ett ställningstagande där det framgår att myndigheten inte kommer att ansöka om företrädaransvar mot en företrädare för obetalda skatter och avgifter som omfattas av anstånd enligt lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall. Det meddelar Eva Mårtensson, enhetschef på Skatteverkets rättsavdelning i ett pressmeddelande.

Oron bland företagare har varit stor att företrädare ska drabbas av företrädaransvaret och bli personligt betalningsskyldiga i coronatider. Så blir alltså inte fallet. Om det inte handlar om företag som uppenbart utnyttjat möjligheterna helt i strid med syftet kommer Skatteverket inte ansöka om företrädaransvar.


Läs mer: Skatteverkets ställningstagande
Läs mer: Skatteverkets pressmeddelande

Nya stödåtgärder för småföretagen presenterade

En tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter, anstånd med inbetalning av årsmomsen och inrättande av en statlig företagsakut. Det är några av åtgärderna i det senaste stödpaketet som presenterats.


På onsdagseftermiddagen hölls en presskonferens där regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna presenterade ytterligare ett krispaket med fokus mot småföretagen.

Det handlar bland annat om en generell och tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter.

• Arbetsgivaravgifterna sätts ned för 30 personer för att företag ska kunna behålla personal och omfattar lönesummor upp till 25 000 kronor per anställd och månad.
• Arbetsgivaren ska enbart betala ålderspensionsavgift på 10,21 procent.
• Nedsättningen gäller för löneutbetalningar för mars till och med juni.
• På motsvarande sätt sätts egenavgifterna ner.

Att tillämpningen sker retroaktivt handlar om att arbetsgivaravgifterna för mars annars fallit ut i början av april och från statens håll vill man skapa en lättnad för företagen här och nu.

En annan åtgärd som lyftes fram är anstånd även med årsmomsen, en åtgärd som främst är tänkt att stötta de riktigt små företagen. Företag som inte ingått i stödåtgärder som tidigare presenterats. Företagen ska under våren betala förra årets moms men kan nu söka anstånd med det på samma sätt som företag som ska redovisa moms månads- eller kvartalsvis.

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna meddelade också att en statlig företagsakut inrättas. Syftet är att de 500 miljarder som Riksbanken tidigare aviserat inte ska fastna i systemet utan skapa trygghet hos företagarna. Modellen är densamma som företagsakuten på 1990-talet, men anpassad till 2020 och riskdelningen ska vara 70/30 där staten står för 70 procent. Löptiden på lånen ska vara tre år och under de första tolv månaderna ska inga ränteinbetalningar göras.

Enligt det nya krispaketet ska småföretagare också kunna begära tillbaka skatt som betalats in för 2019. Skatten ska kunna betalas in senare eller kvittas mot framtida förluster. Detta är inget som sker automatiskt utan företagen kommer att behöva begära det hos Skatteverket. Ett sätt är att göra om förra årets preliminärskatt. Information från Skatteverket kommer att komma inom den närmaste tiden, och är du osäker på hur just du bör göra kan du diskutera frågan med din revisor eller rådgivare.

Det kommer också att bli lättare att låta sitt företag vara vilande. Företag som läggs vilande under 2020 kommer att undantas från regeln att företag endast får läggas vilande en gång under fem år.

I åtgärdspaketet ingår också en rabatt på hyror. Detta ska ske genom att fem miljarder kronor avsätts för hyresstöd till företag i utsatta branscher. Syftet är att underlätta och påskynda omförhandling av hyror. Staten bär 50 procent av hyresnedsättningen upp till 50 procent av den fasta hyran under andra kvartalet.

Regeringen meddelade också att Skatteverket fått in ett stort antal ansökningar om likviditetsförstärkning genom anstånd med skatten. Förslaget, som lagts tidigare, var tänkt att träda i kraft 7 april men har nu tidigarelagts och kommer att gälla från och med 30 mars.

Charlotta Marténg

Även ägare av aktiebolag omfattas av stödet

Tillväxtverket har uppdaterat sin information om korttidsarbete. Även ägare av aktiebolag omfattas och kan söka stödet.

Genom korttidsarbete (det som tidigare hette korttidspermittering) kan arbetsgivaren minska sina lönekostnader med hälften och arbetstagaren ändå behålla 90 procent av lönen. Det genom att staten kraftigt subventionerar kostnaderna som en åtgärd för att minska de negativa effekterna av coronaviruset.

På Tillväxtverkets webb finns information om vad som gäller kring korttidsarbete och informationen uppdateras löpande. Stödet kommer att gå att söka från 7 april, men tillämpas från 16 mars och gäller under hela 2020.
Av den uppdaterade informationen hos Tillväxtverket framgår nu att alla – utom ägare av enskild firma – omfattas av möjligheten att söka stöd. Ägare/arbetsgivare som omfattas är exempelvis aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser.

Omfattas ensamföretagare av stödet?
På webben skriver Tillväxtverket: ”Det aktuella stödet för korttidsarbete baseras på lagen om korttidsarbete som omfattar företag med anställda och täcker därmed inte egenföretagare utan anställda. Dessa företagare är dock väldigt viktiga för svenskt näringsliv. Vi på Tillväxtverket tar fram kunskap om hur det påverkar svenskt näringsliv och har en dialog med vår uppdragsgivare regeringen och föreslås åtgärder för att underlätta för egenföretagare som drabbas av konsekvenserna av coronaviruset.”

För vad och vilka får man ersättning?
• Stödet omfattar inte nyanställda, utan endast anställda som var avlönade 3 månader före Tillväxtverkets godkännande.
• Stödet gäller för de anställda som arbetsgivaren varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden.
• Anställda som tillhör arbetsgivarens familj är ej stödberättigade. Som familj räknas make/maka/sambo, barn, föräldrar samt avlägsnare släktingar som bor i samma hushåll.

Läs mer: Tillväxtverket om korttidsarbete

Regeringen öppnar för fler åtgärder riktade mot små företag

Småföretagare har ett fortsatt svårt läge i coronaepidemins spår. Nu öppnar regeringen för ännu fler åtgärder riktade mot gruppen.

Under fredagen presenterade regeringen via finansminister Magdalena Andersson ännu ett krispaket för svenska företag. Omkring 125 miljoner i lån och lånegarantier uppdelat i tre etapper; Almis lånefond ökas med tre miljarder, Statliga Svenska Exportkredits låneram går från 125 miljarder till 200 miljarder för lån till exportföretagen och Exportkreditnämndens (EKN) tak för kreditgarantier utökas från 450 miljarder till 500 miljarder kronor.

Sedan tidigare finns ytterligare krispaket på cirka 300 miljarder kronor, som består av mestadels lån som ska betalas tillbaka senare. Sjuklöneveckan är dessutom borttagen och det har införts ett system med korttidspermitteringar.

Möjligheten till korttidspermittering inkluderar inte ägare till enskilda firmor och/eller eventuella anställda familjemedlemmar. Det betyder att en stor del av Sveriges företagare - och en stor del av redovisningsbranschens kunder – fortfarande står utanför den här delen i regeringens åtgärdspaket.

Men snart väntas fler åtgärder som ska komma småföretagare till gagn, berättar nu finansminister Magdalena Andersson.

– Regeringen har på mycket kort tid presenterat ett stort antal mycket omfattande krisåtgärder för rädda livskraftiga svenska företag och jobb. Vi har ställt mycket stora belopp av skattebetalarnas pengar till förfogande för att dämpa, lindra och hjälpa att överbrygga den akuta krisen. Alla företag kommer inte att kunna dra nytta av alla förslag, men syftet i det inledande skedet har varit att ha flera förslag som är så generella som möjligt, skriver Mirjam Kontio, pressekreterare hos Magdalena Andersson i ett mejl till Resultat.

Kommer det att komma ytterligare förslag på stödåtgärder som riktar sig till denna grupp av företag? Exempelvis små AB, med inga eller få (familjemedlemmar) anställda?

– Läget förändras just nu mycket snabbt och regeringen följer utvecklingen noga samtidigt som vi går igenom ett mycket stort antal förslag för att snabbt kunna vidta fler åtgärder vid rätt tillfälle. Regeringen har redan vidtagit mycket kraftfulla åtgärder, bland annat korttidspermittering, slopat sjuklöneansvar och likviditetsförstärkning genom skattekontot och fler åtgärder kommer, enligt mejlet från Magdalena Anderssons pressekreterare.


Sofia Hadjipetri Glantz
Charlotta Marténg

Ytterligare satsningar på små företag

Mindre företag prioriteras i en ny satsningen från regeringen. 125 miljarder kronor skjuts till i lån och lånegarantier.
Enligt uppgifter till TT från finansminister Magdalena Andersson kommer regeringen att skjuta till ytterligare omkring 125 miljarder i lån och lånegarantier till svenska företag.

I ett pressmeddelande skriver Almi, som arbetar med att bidra till att kreditförsörjningen till svenska små och medelstora företag fungerar, att Almis lånefond förstärks med tre miljarder kronor. Samtidigt får Almi mer resurser för att kunna möte efterfrågan från företagen som vänder sig till dem.

TT rapporterar också att även Statliga Svenska Exportkredits låneram går från 125 miljarder till 200 miljarder för lån till exportföretagen och att Exportkreditnämndens, EKN, tak för kreditgarantier utökas med 50 miljarder från 450 miljarder till 500 miljarder kronor.
Förhoppningen är enligt Magdalena Andersson att pengarna ska komma mindre företag till nytta.

Läs mer: Almis pressmeddelande


Här hittar du dokument och information som kan vara användbara och göra det enklare för din verksamhet.